Digital kompetens som en bas för akademiskt lärande och undervisning

Enligt Josefson (2010) kan ett övergripande mål för all högre utbildning formuleras som "förmågan att delta i framtida lärande sociala system". Internet är i allra högsta grad ett både nutida och framtida lärande socialt system. Förmågan och kompetensen att delta i sådana lärandesystem borde vara ett av de självklara målen i varje utbildning. Sådana kompetenser bör utvecklas så att de ses som en nödvändig beståndsdel av den professionella kompetensen. Att delta i webbnätverk, bloggar, webbfora och att söka information på Internet bör vara ett naturligt förfarande i utbildningen på samma sätt som det är på arbetsplatsen. I skolan bör det kritiska förhållningssättet till källan utvecklas och befästas för att senare på ett självklart sätt användas i yrkeslivet.

Den högre utbildningen är inte uteslutande en yrkesförberedande utbildning i så måtto att endast know how kunskapen, den praktiska yrkeskunskapen, utvecklas, utan är tanken att lägga en grund för det livslånga deltagandet i den kunskapsutveckling som alla professioner utsätts för (Josefson 2010). Internet med sina enorma kunskapsresurser borde då vara en källa som ska behärskas av alla som är intresserade i deltagande i en sådan verksamhet. Däri ligger också den högskolemässiga utbildningens betydelse som av Josefson (2010, s.54) definieras som "en utbildning som innehåller moment som sammantaget är ämnade att ge förmåga att med insikt delta i samhällets framtida kunskapsutveckling inom utbildningens område". Oavsett vilket område man pratar om kommer Internet och den digitala kommunikationen att vara en viktig del av kunskapsutvecklingen i framtiden och högskolelärarens roll kommer alltmer att vara den vägledande.

Josefson, I (2010) Teori och praktik – hur skapas ett möte mellan olika kunskapsformer? i Sju inlägg om högskolemässighet. Ribban på rätt nivå. Högskoleverket.

Lärarens framtida roll?

Vi har tillgång till en hel världs kunskapsresurser på nätet. Vi har tillgång till enorma informationsflöden i cyberrymden samt nya och innovativa sätt att kommunicera och hitta information. Förutsättningarna för en aktivt och konstruerande inlärning är enorma. Då undrar jag varför teknik inte är en mer naturlig kommunikations- och kunskapsutbytesarena inom utbildning. Dessutom skulle det vara intressant att veta om den digitala tekniken har sin plats som en naturlig kommunikationskanal för erfarenhetsutbyte mellan högskolelärare som en bas i en forskningsbaserad undervisning och lärande.

I Biggs och Tang (2007 s. 110) kan följande läsas:

"The teacher should be an agent for transforming knowledge, helping students to interpret and to construct their own knowledge, not a passive substation that relays preformed message to them."

Föreläsningens begränsningar elaboreras av både Biggs och Tang (2007) och Laurillard (2002). Biggs och Tang (2007) visar hur en föreläsning kan vara ett mycket effektivt verktyg när det gäller att presentera information men inte speciellt effektivt när det gäller att stimulera lärande av högre ordning (higher order thinking) eller att skapa förståelse (understanding). Interaktionen och kommunikationen läraren och studenten emellan är väldigt viktiga ingredienser i lärandeprocessen. Utan stark och meningsfull interaktion kan inte studenten ta avstånd från sina erfarenheter och kan inte artikulera den kunskap som har förvärvats (Laurillard 2002). Den formativa feedbacken som mynnar ut ur detta interaktivt/kommunikativa förhållningssätt skapar förutsättningar för såväl artikulation som styrning av lärandet i önskad riktning (Biggs och Tang 2007, Laurillard 2002). Lärare vill att deras studenter ska förstå snarare än att memorera (Biggs och Tang 2007). Förståelsenivåer bestäms i ILO (Intended Learning Outcomes), kursplanen, och bör styra lärandeprocessen. Lärarens ansvar i denna process är att se till att studentens kunskapsutveckling leds mot de uppsatta målen.

I sin användning av Internet som en viktig kunskapskälla behöver studenten guidning från läraren i form av såväl tips och metoder för sökning av information som källkritik och hjälp med etiska förhållningsfrågor. Alastair Creelman från Linnéuniversitetet menar i en intervju som finns att läsa i SULFs tidskriftUniversitetsläraren nr 10/11 (2010) att läraren idag står inför ett stort skifte. Behovet som läraren idag har av att vara allvetande och att producera sitt eget material kommer alltmer att försvinna. Istället kommer läraren att vara "en guide till kunskap på nätet". Genom att använda färdiga föreläsningar som stora internationella universitet redan idag lägger ut gratis på nätet (inom ramen för OER – Open Educational Resources) kan lektionstiden istället användas för diskussion, reflektion och formativ feedback. Lärarens roll kan komma att förvandlas från att vara producent av material till att vara vägledare för studenten.

Digitala teknologier som i dag är en viktig del av vår vardag har fortfarande inte fått fäste i lärandeprocessen och blivit norm utan är att betraktas som undantag. Många experimenterar på olika håll. Skolor och universitet hittar inga gemensamma lösningar. Visa universitet använder flera olika utbildningsplattformar under ett och samma tak och det finns väldigt få elektroniska diskussionsarenor och nätverk där lärare kan dela av sina erfarenheter och kunskap. Det vore trevligt att se fler arenor på Internet där lärare kan utbyta sina erfarenheter från klassrummet. Internet som kunskapskälla används fortfarande med försiktighet i undervisningen och då talar jag om det "öppna" nätet. Det är naturligtvis väldigt vanligt att slutna nätdatabaser med information används.

KÄLLOR
Biggs, J. B., Tang, C. (2007) Teaching for Quality Learning at University - What the student does. 3 uppl. Milton Keynes: Open University Press.
Laurillard, D. (2002) Rethinking university teaching: a conversational framework for the effective use of learning technologies. 2 uppl. London: RoutledgeFalmer.

Välkommen till min blogg

Digitalkompetens och lärande är någonting som har intresserat mig de senaste åren. Intresset skapades dels på min arbetsplats Yrkeshögskolan Syd i Olofström dels på den pedagogiska utbildning som jag läste mellan åren 2004 och 2010.  I höstas och våras läste jag en kurs i högskolepedagogik där man la särskild vikt vid nätbaserat lärande och IKT-pedagogik vilket fördjupade mitt intresse i nätbaserad pedagogik och öppna lärresurser. Förra året började Yrkeshögskolan Syd att använda en webbaserad lärplattform (Moodle) i sina samtliga utbildningar. Jag var projektledare och koordinator vid genomförandet av detta projekt. Mitt företag har sedan hösten 2010 varit delaktigt i projektet CELA (Collaborative E-Learning Arena).